The aim of this study has been to, through a couple of chosen theories, examine in what way Japan as a nation can be said to have dealt with its dark past - concerning their crimes of war just before and during World War II. To do so, I have placed two chosen war crimes, namely the Nanjing Massacre and the matter of the Comfort Women, in the context of remembrance and commemorating of war, through different kinds of aspects. Those aspects are: the textbook conflict, official apologies, ruthless/unnecessary comments, and visits and commemorations at the Yasukuni shrine.I have found during this study that the nation of Japan has not been able to generate a broadly accepted dominant cultural memory of the war. Henceforth a couple of rival cultural memories are competing and becoming an issue of national division rather than national unity. I have come to the knowledge that there are both domestic and international political factors at play, resulting in this division..

I denna kandidatuppsats ville vi undersöka hur Anders Behring Breivik framställs av Aftonbladet och Dagens Nyheter på årsdagarna av massakern på Utöya som har varit, det vill säga den 22 juli 2012, 2013 och 2014. I frågeställningarna studerade vi vilka teman som återkommer i beskrivningarna av Breivik och texten och bildernas samspel. Materialet består av tio artiklar och teorierna som vi har använt handlar om medier, terrorism och sorgeritualer. Vi har genomfört en diskursanalys för att undersöka texterna och en semiotisk analys när vi analyserade bilderna. Det vi har kommit fram till är att Breivik frekvent framställs som fascist och islamofob.

This study, a document analysis with a qualitative approach, explores children, under 18years, who have been subject to measures of child welfare in the city of Malmö during theyears 1935-1937. It also explores the school's role in this context. The questions that the studyis guided by is: How was children described in the Child Welfare documents in Malmö duringthe years 1935-1937? And what role did the school have in Child Welfare work and whatmotivated this? The theoretical approaches are Foucaults theories of power, control anddisciplining.It appears from the study that the school and child welfare authorities had a close cooperationwith the purpose to control the upbringing and disciplining of the children. It was through theupbringing that the deviant child would become a "normal", docile and good, industriouscitizen.

Den här uppsatsen skildrar utvecklingen av flickors skolsituation vid högre allmänna läroverkets gymnasium i Västerås mellan åren 1927 och 1937. Uppsatsen redogör för både lärarkollegiets och de manliga elevers attityder gentemot de kvinnliga eleverna. I uppsatsen undersöks även vilken ring flickorna valde, latin- eller realringen samt om lärarnas attityder på något sätt kom att påverka flickornas betyg. Undersökningen visar att lärarkollegiet varoenigt i frågan rörande flickors rätt till högre utbildning. Det främsta argumentet mot att tillåta flickorna att läsa vid gymnasiet var den hävdade lokalbristen, något som Kungl.

This study, a document analysis with a qualitative approach, explores children, under 18years, who have been subject to measures of child welfare in the city of Malmö during theyears 1935-1937. It also explores the school's role in this context. The questions that the studyis guided by is: How was children described in the Child Welfare documents in Malmö duringthe years 1935-1937? And what role did the school have in Child Welfare work and whatmotivated this? The theoretical approaches are Foucaults theories of power, control anddisciplining.It appears from the study that the school and child welfare authorities had a close cooperationwith the purpose to control the upbringing and disciplining of the children. It was through theupbringing that the deviant child would become a "normal", docile and good, industriouscitizen.

Syftet med denna studie är att granska katastrofjournalistiken i Skandinavien, samt se hur eller om den skiljer sig från land till land. Undersökningen baseras på bombattentatet i Regeringskvarteren i Oslo 2011 samt massakern på Utøya samma dag, och skildrandet av katastrofen jämförs i tre olika skandinaviska tidningar, en från Norge, en från Sverige och en från Danmark. Huvudfrågeställningen är: Hur skildrades terrordåden i Norge i skandinavisk dagspress, under den första veckan efter att de inträffade?Utöver denna används också delfrågeställningarna: Vilka skillnader finns i rapporteringen avseende de tre undersökta skandinaviska tidningarna? Vilka får komma till tals? Hur gestaltas gärningsmannen Anders Behring Breivik? Dras det paralleller till tidigare terrordåd eller attacker? Teorin som använts i uppsatsen är nyhetsvärderingsteorin.Uppsatsen är en kvantitativ studie, och bygger på nyhetsbevakning av allt journalistisk material som publicerats i de tre tidningarna Aftenposten, Dagens Nyheter och Politiken den första veckan efter att attackerna i Norge inträffade, 23 juli ? 29 juli 2011. Materialet har bestått av totalt 237 texter varav 175 nyhetsartiklar, 30 ledare, 16 krönikor, elva reportage, tre debattartiklar och två analyser.Resultaten visar att norska tidningen Aftenposten hade den mest omfattande rapporteringen, med mer än dubbelt så många texter som de två övriga.

Syfte: Syftet är att se om det finns likheter och skillnader mellan Oslobodjenjes, DN:s och New York Times rapportering om massakern som inträffade den 5 februari 1994 på Markalemarknaden i centrala Sarajevo. Syftet är också att se hur journalister från de tre tidningarna förhåller sig till händelsen och de inblandade aktörerna. Avsikten är dessutom att upptäcka om vilken typ av journalistik det handlar om i rapporteringen om den utvalda krigssituationen, samt att se av vilka metoder som tidningarna använder sig av för att uppnå och förmedla ett visst budskap om situationen till sina läsare.Metod: kritisk diskursanalysMaterial:Oslobodjenje (11-18 februari 1994), Sarajevo/Ljubljana. Europeisk utgåva. Nr.

Stadens bostadsområden är byggda efter olika ideal och de skiljer sig åt beroende på hur stadsplaner och arkitektur utformades under den tid de är byggda. Olika typer av växtmaterial och olika material i markbeläggningen har använts i olika tider. Dessa material ger en viss karaktär åt utemiljön kring bostadsområdena. I min studie tittar jag närmare på vilket växtmaterial och vilka markbeläggningar som var vanligt förekommande runt bostadsområden i Landskrona mellan 1917-1937. Arbetet bygger på en fallstudie av tre specifika kvarter där jag inventerar befintligt material. Materialen jämförs sedan med gamla bilder från trakten men även med nya bilder av ett välbevarat område i Malmö, Västra sorgenfri.

Ända sen början av 1900-talet har intresset för att producera animerade filmer varit stort. Från början var det kortfilmer som skapades men från 30-talet ökade intresset för animerade långfilmer. Visionären Walt Disney ville skapa den första engelsk talande animerade långfilm och 1937 hade Snövit och de sju dvärgarna premiär. Metoden som användes när Snövit producerades var cellmetoden. Idag använder man ofta datorn när man vill producera den animationsfilm.

Uppsatsen utforskar hur psykologiämnet etablerades i Lund. Detta undersöks genom en analys av Lunds förste psykologiprofessor Axel Herrlins diskursiva strid med bland andra spiritisterna under 1900-talets första år..

This study examines how women are portrayed in four of Disney?s feature films, withthe focus on the presentation of relations between women. The films examined areSnow White and the Seven Dwarfs (1937), Sleeping Beauty (1959), The Little Mermaid(1989) and Frozen (2013). The aim is to analyse the development that has taken placefrom a gender perspective, from the earliest film, Snow White and the Seven Dwarfs(1937), to the latest, Frozen (2013), and to reveal the significance of the femalecharacters for each other. The films? portrayal of women and female relations isdiscussed in relation to previous criticism of Disney for their stereotyped portrayal ofwomen, and through a thematic comparison with the known fairytales on which thefilms are based.

This study deals with the Adventure Comic Prince Valiant, written and designed by the Canadian artist Harold R. Foster. Focus is on the first two years of publication 1937-1938, where the hero is pictured in his Adolescence. This gives the title of the study: Youth. Earlier writings in the USA on this topic, have concentrated on the artist and less on analyses of the comic itself.

Recently, there have been intense discussions about the humanities and their role in society. Internationally, as well as in a Swedish context, the humanities have been regarded to be in a state of crisis. However, these discussions usually demonstrate a lack of historical perspectives based on thorough empirical research. The notion of a crisis needs to be historicized.In this study, a case is being examined where the relationship between science and society was renegotiated. In the context of World War II, a discourse has been identified in a borderland between science and politics through an analysis of Swedish journals and anthologies during the time period 1937-1947.

Social work is a profession where documentation about people?s behavior and life circumstances is common. In the beginning of the essay we ask ourselves, if these descriptions about people can be problematic? To explore this, we studied social documentation, from the past. We used a historical source because history can help usunderstand the social work that is being conducted today.

Uppsatsen undersöker hur Olofs inre utveckling i Romanen om Olof från 1934-1937 av Eyvind Johnson kan läsas med hjälp av sagorna. I uppsatsens första del ges en beskrivning av syfte och frågeställning, metod och en översikt av tidigare tolkningar av sagorna i Romanen om Olof. Metoden utgår ifrån Jungs arketyp- och individuationsbegrepp. I uppsatsens andra del görs en tolkning utav sagorna med hjälp av Jungs arketyper, vilka sedan sätts i samband med Olofs individuationsprocess. .